En putsad fasad är ett av de mest klassiska fasadmaterialen i Sverige och återfinns på allt från tegelhus från förra sekelskiftet till funkisvillor byggda på fyrtiotalet. Puts skyddar konstruktionen mot fukt, kyla och mekanisk påverkan och ger huset ett enhetligt uttryck som håller i decennier om det görs rätt. Men många husägare vet inte riktigt var de ska börja när det är dags för underhåll eller renovering. Den här artikeln går igenom grunderna, från att förstå vilken typ av puts du har till hur du lagar sprickor och väljer rätt material för jobbet. En mer utförlig guide till putsning av fasad på hus finns hos BBM Fasad, som är specialiserade på just den typen av arbete.
Förstå vilken puts ditt hus har
Det är omöjligt att laga en putsfasad rätt om du inte vet vad den är gjord av. Använder du fel sorts puts riskerar du att skapa nya sprickor i stället för att täta befintliga. Det beror på att olika putsblandningar har olika hårdhet, rörlighet och vidhäftningsegenskaper. Cement på kalkputs är ett klassiskt misstag som garanterat ger sprickbildning, eftersom cementputs krymper mer vid härdning och är hårdare än den mjuka kalkputs den lagts på.
En enkel tumregel: hus byggda före femtiotalet har i de flesta fall ren kalkputs. Den är nästan helt vit i färgen och går att smula sönder med fingrarna. Hus från femtiotalet och framåt har vanligtvis kalkcementputs, KC-puts, som är gråvit och betydligt hårdare. Modernare tilläggsisolerade fasader kan ha tunnputs i polymer- eller silikonhartsbaserade system, vilket är en helt annan kategori som kräver sina egna material och metoder.
| Putstyp | Vanlig på hus från | Kännetecken | Passar att laga med |
| Kalkputs | Före 1950 | Vit, porös, smulig | K-bruk (kalkbruk) |
| Kalkcementputs | 1950-tal och framåt | Gråvit, hårdare | KC-bruk |
| Cementputs | Socklar och industribyggnader | Grå, mycket hård | C-bruk |
| Tunnputs | Modern tilläggsisolering | Tunt lager, ofta genomfärgad | Systemputs från samma leverantör |
Är du osäker på vilken puts ditt hus har är det bättre att ta hjälp av en fackman för bedömningen än att chansa. Att identifiera fel och sedan laga med fel material kan göra mer skada än att låta det vara tills nästa säsong.
Förberedelserna avgör resultatet
Oavsett om du ska laga ett litet parti eller putsa om en hel vägg är förarbetet det som avgör hur länge resultatet håller. Det börjar med en ordentlig rengöring. Smuts, fett från avgaser, alger och löst putsmaterial måste bort innan du kan applicera något nytt. En högtryckstvätt är effektivt, men håll ett tillräckligt avstånd och använd lägre tryck mot gamla kalkputsade ytor som är känsligare för mekanisk påverkan. Låt fasaden torka helt innan du går vidare.
Kontrollera sedan fasaden noggrant. Knacka lätt på ytan med en murarhammare och lyssna efter ett ihåligt, dunkande ljud. Det kallas “bom” och betyder att putsen har lossnat från underlaget och bildat en luftficka. Dessa partier måste tas bort även om de ser hela ut på ytan. Puts som sitter lös kommer att falla av på egna villkor, oftast under frysning när fukt expanderar innanför.
Villaägarna understryker i sin rådgivning att sprickor ska observeras under minst ett par veckor innan du lagar dem. En spricka som fortsätter att växa kan tyda på sättningsproblem i grunden eller stommen, och då är det fel att bara laga ytan. Fotografera sprickan och markera ändpunkterna, vänta ett par veckor och jämför. Om den inte har förändrats kan du laga.
Steg för steg: laga en spricka i puts
Att laga en enstaka spricka eller ett skadat parti är möjligt att göra själv om det är begränsat i storlek. Här är hur du går tillväga på rätt sätt.
- Knacka bort puts runt sprickan. Använd murarhammare och mejsel och knacka bort puts ungefär två till tre centimeter på vardera sidan av sprickan. Det skapar en stadig kant för lagningsputs att fästa mot.
- Rengör och fukta ytan. Borsta bort allt damm och löst material. Fukta ytan ordentligt med vatten innan du applicerar ny puts. En torr yta suger till sig fukten ur det nya putsmaterialet för snabbt och gör att det spricker under torkning.
- Blanda rätt puts. Använd samma typ av puts som originalet. Till kalkputs blandar du K-bruk i proportionen en del kalk till tre delar sand. Till KC-puts använder du KC-bruk i samma proportion.
- Fyll i lagningsputs. Applicera i lager om lagningen är tjockare än ett par centimeter och låt varje lager härda något innan nästa appliceras. Jämna ut med en slätbräda eller murslev.
- Eftervattna. Kalkputs behöver fuktas regelbundet under torktiden för att karbonatisera korrekt. Spruta lätt vatten på den lagade ytan ett par gånger om dagen under de första dagarna, framför allt i varmt och soligt väder.
Välja rätt väder och årstid
Puts är känsligt för temperaturextremer i båda riktningarna. Arbeta aldrig med kalkputs under noll grader, och undvik heller intensiv sommarvärme mitt på dagen när putsen riskerar att torka för snabbt och spricka. Den bästa perioden är mai till september för kalkputs, och det gäller att hålla sig till dagar med stabilt väder utan regn i väderleksprognosen de närmaste dygnen.
Direkt solljus på en nyss applicerad puts är problematiskt. Täck lagade partier med jutesäckar eller fuktiga tygbitar om de sitter i söderläge och solen är stark. Skugga under torktiden minskar risken för ytsprickor markant.
När du bör anlita proffs i stället
Det finns en gräns för vad som är rimligt att ta sig an som amatör. Att laga ett parti på ett par hundra kvadratcentimeter är helt möjligt med rätt material och lite tålamod. Att putsa om en hel fasad är ett annat projekt. Det kräver ställning i rätt höjd, kunskap om putstekniker för att få en enhetlig struktur över hela ytan, och ofta flera lager med härdningstid mellan varje. Att en fackman lagar en spricka och en amatör gör detsamma brukar ge märkbart olika resultat, och skillnaden syns tydligast när man försöker matcha strukturen i den befintliga putsen.
Större skador, bom-partier som täcker mer än ett par kvadratmeter, eller osäkerhet kring vilken puts som sitter på huset är alla skäl att ta in ett fackmässigt omdöme. Kostnaden för felaktiga lagningar, som sprickbildning och fuktskador bakom puts, är i längden högre än kostnaden för att anlita rätt kompetens från början.
